Ända sedan jag hörde Lisa Ekdals sommarprat i somras har jag tänkt mycket på det här med att inte låta andra deifniera mig. Det är nämligen något jag låtit andra göra i hela mitt liv och det är först nu "poletten trillat ner" och jag förstått att jag inte behöver låta andra göra det. Det blev extra påtagligt under ett av mina psykologbesök för då pratade vi om att jag är så rädd för att andra ska tycka att jag är omständig, velig och så vidare. För det är sånt jag alltid fått höra och jag har låtit andra bestämma över hur jag ska se på mig själv och det har inte varit särskilt positivt.
Jag vet inte riktigt varför men jag tror att det varit lätt för andra att tilldela mig negativa egenskaper och eftersom jag har låg självkänsla har det varit lätt för mig att ta till mig dem. Just därför var det en sån befrielse att höra Ekdahls sommarprat för det var verkligen som en uppenbarelse för mig. Att äntligen förstå att jag inte behöver ta på mig egenskaper som egentligen inte stämmer överens med hur jag är. Där dessa egenskaper egentligen har mer med personen som säger dem att göra än med mig.
Det är dock inte alltid så lätt och jag har ofta svackor när jag känner att jag suger åt mig allt negativt som sägs, pikas och menas om mig. Skillnaden i dag, efter sommpratet och framförallt efter terapin, är att jag kan stoppa upp och isolera känslan på ett helt nytt sätt. Jag kan se det på ett mer objektivt sätt och ta avstånd från det på ett sätt som jag inte kunde förut. Förr svalde jag allt med hull och hår för att det var så enkelt, enkelt att få tycka synd om mig själv och enkelt att må dåligt. För det är faktiskt snäppet svårare att vara lycklig och ta ansvar över sina egna känslor, även om det så klart är bättre på sikt.
Men i dag vill jag må bra, i dag vill jag omge mig av människor som tycker om mig för att jag är jag och jag vill ha människor som vill mig väl omkring mig. Jag vill även få definiera mig själv och se mig själv för den jag är, både bra och dåliga sidor, utan att behöva ta hänsyn till vad som kan gynna andra. Detta låter kanske som ett virrvarr av tankar och känslor men för mig, som är mitt uppe i en inre resa, är detta kristallklart och så viktigt. Jag vill helt enkelt börja ta ansvar för mig själv, rensa ut negativ energi och lägga fokus på rätt saker och personer. Inte på ett dramatiskt sätt utan på mitt odramatiska sätt, där jag helt enkelt omprioriterar och ser till att lägga min energi och tid där jag vill och inte gå i samma banor som jag alltid gjort (som uppenbarligen inte funkat) för att må bättre med mig själv och den jag är i dag.
Hoppas det inte blir för snurrigt och att ni förstår mitt inlägg ♥
Taggar:
Hitta sig själv,
Lisa Ekdahl,
Personligt,
Sommarprat;
Kategorier:
PERSONAL
3
Kommentarer:
Svar:
Ja hon är klok Lisa, var nog mitt favoritprat denna sommar :).
Och ja, det är otroligt svårt, särskilt om man har dålig självkänsla. Men när man blir medveten om problemet så blir det lite lättare.
Kram fina <3
ANNAWII
Svar:
Åh jag förstår dig till fullo men för mig var det inte föräldrar utan vänner. Jag har också fått hör att jag är si och så och det är inte förrän nu jag insett hur jäkla mycket det format mig, får nästan försöka ta reda på vem jag är egentligen nu som 34 år gammal. Läskigt och spännande på samma gång.
Kram bästa du och tack för att du delar med dig <3
ANNAWII
Svar:
Hon vad grym så lyssna!
ANNAWII